Om vindkraft

Så länge vinden blåser kommer det att finnas vindkraft och människan har nyttjat den i tusentals år. Väderkvarnar kom ungefär samtidigt som vattenkvarnar på 1200-talet.

I Sverige drivs drygt 10 % av vindkraften i kooperativ form, det vill säga med spritt och demokratiskt ägande. Några fördelar med andelsägd vindkraft är att du får miljövänlig energi till ett bra pris, varje andel minskar utsläppen av koldioxid i atmosfären och du kan ta med dig andelarna om du flyttar.

Ett vindkraftverk består av ett betongfundament som själva tornet sitter fast i. Uppe i tornet finns ett maskinhus med en generator som drivs av rotorbladen. När det blåser och rotorbladen snurrar alstras energi som genom generatorn överförs till elnätet via en transformator.

Ett vindkraftverk börjar producera el när det blåser ca 4 meter per sekund och maximal effekt uppnås vid 12-13 meter per sekund. Vid ihållande vindar, om 25 meter per sekund eller mer, stoppas vindkraftverket av automatiska mekaniska bromsar efter ca 10 minuter. Vindkraften producerar mest energi de sex kallaste månaderna under året, det vill säga de månader vi behöver den mest.

Den ekonomiska livslängden för ett vindkraftverk är ca 20 år. När ett vindkraftverk tjänat ut kan man på en dag plocka ned och transportera bort det, till metallåtervinning eller för uppsättning på annan plats. Eftersom vindkraftverken är relativt lätta att flytta finns det en andrahandsmarknad. Kvar återstår endast vägen till verket samt eventuellt betongfundament under mark. De flesta andra sätt att producera el lämnar tyvärr betydligt större miljöproblem/ risker i någon form efter sig när de tjänat ut.

FN:s klimatpanel har slagit fast att människans utsläpp av växthusgaser är orsaken till den pågående klimatförändringen. För att bromsa klimatförändringarna krävs åtgärder av samhället och ökad produktion av förnybar el kommer att spela en stor roll. Vindkraften med den rena och utsläppsfria elen är därför viktig i den omställning vi står inför. På Svensk Vindenergi kan du läsa mer om vindkraftens klimatnytta.

2008 satte EU målet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, jämfört med nivåerna 1990, fram till 2020. 2015 åtog sig EU att minska utsläppen med minst 40 % till 2030, jämfört med nivåerna 1990. 2021 reviderades detta till att utsläppen ska minska med 55 % fram till 2030 med målet att EU görs klimatneutralt till år 2050. Läs mer på Europaparlamentet, Så bekämpar EU klimatförändringarna.

Utveckling och framtid

Vindkraften utvecklas konstant i en allt snabbare takt. Tornen har blivit högre, bladen längre och svepytan större samtidigt som turbineffekten och livslängden har ökat. Detta innebär att totalhöjden på de vindkraftverk som byggs inom en snar framtid kan komma att öka till 260-280 meter. De vindkraftverk som byggs idag uppmäter en totalhöjd på 200-240 meter och de som byggdes för 10 år sedan hade en totalhöjd på ca 130 meter. Livslängden för vindkraftverk som byggs idag har ökat till att vara 30 år jämfört med 2010 då livslängden beräknades vara 25 år.

Energimyndigheten jobbar bland annat med frågor som rör utbyggnad av vindkraften och på deras hemsida kan du läsa mer om vindkraft.

Sveriges riksdag har fastslagit ett mål om att till år 2040 ska elproduktionen vara 100 % förnybar. På Regeringskansliet finns överenskommelse om den svenska energipolitiken att läsa om du är intresserad.

Vill du veta mer om planer för framtida utbyggnad av vindkraft har Energimyndigheten och Naturvårdsverket tillsammans skapat Strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Där finns bland annat antagande om utbyggnadsbehov av vindkraft, planeringsunderlag samt åtgärdsförslag.

Om du är intresserad av att veta mer om forskning gällande vindkraft tipsar vi om Svensk Vindenergis hemsida. Där kan du även hitta statistik och prognoser, Statistik om vindkraftens utbyggnad.

Industrinätverket Vindforsk samlar och sprider kunskap gällande vindkraft samt underlättar industrisamverkan i forskningsprojekt. Där kan du läsa mer om olika projekt och ta del av rapporter.

Elmarknaden

Den 1 januari 1996 avreglerades elmarknaden i Sverige och utvecklingen har skett i etapper.

Svenska elkunder kan idag fritt välja elhandelsbolag de vill köpa sin el ifrån. Däremot är det inte möjligt att välja elnätsföretag, utan elkunder är hänvisade till det elnätsföretag som äger det lokala elnätet.

Från den 1 november 2011 delades Sverige in i fyra elområden, vilket kan leda till olika elhandelspriser i olika delar av landet. Läs mer om detta på Konsumenternas Energimarknadsbyrå.

Om du vill öka din kunskap om elpriset och vad som påverkar elkostnaden tipsar vi om elen.nu. Där kan du även se aktuella spotpriser från Nord Pool.

Elpriset bestäms av priset på den nordiska elbörsen Nord Pool. Där sätts elpriset timme för timme – årets alla dagar. Genom en öppen och ökad handel med el skapas också förutsättningar för en effektiv prisbildning. Svenska kraftnät ansvarar bland annat för att handeln med el sker effektivt och att elförsörjningen är säker. Idag är elmarknaden nordisk och inriktningen är att skapa en gemensam europeisk marknad.

Energisituationen i Sverige och Europa är just nu kraftigt ansträngd med höga elpriser som följd men även risk för att elen inte räcker till alla under vissa timmar. Om vi alla hjälps åt med att minska vår elförbrukning kan vi förbättra situationen. Energimyndigheten förklarar varför vi ska använda mindre el och på vilket sätt vi kan göra det. Om du är intresserad av deras tips kan du läsa mer på Varje kWh räknas.

Den kraftiga vindkraftsutbyggnaden under många år har gjort att vi under perioder av kraftig vind kan ha ett stort produktionsöverskott i norra delarna av Sverige med väldigt pressade priser som följd. De högsta priserna uppstår och sammanfaller som regel med när konsumtionen är hög. Vindrika dagar när konsumtionen samtidigt är låg kan elpriset bli nära noll eller till och med något negativt. Skillnaden kommer i snitt att vara betydligt större än tidigare år med de stora prisfluktuationer som det nya energilandskapet gett upphov till. Läs mer om detta i dokumentet Skillnader produktions- och konsumtionspris.

Den 29 oktober 2024 infördes flödesbaserad kapacitetsberäkning, en ny beräkningsmetod för elöverföring genom det nordiska elnätet. Genom detta kommer elnätet att användas mer effektivt eftersom mer el kan överföras från producent till konsument och elpriset jämnas ut mellan elområden. Den nya beräkningsmetoden är en förutsättning för trygg och konkurrenskraftig elförsörjning samt för att möjliggöra energiomställningen, bedömer Svenska kraftnät. Om du vill läsa mer om den nya metoden gå till Ökad elöverföring med ny metod på Svenska kraftnäts hemsida.

Användbara länkar

Här har vi samlat externa länkar till sidor som du kan titta in på om du är intresserad av att veta mer.