Teknik

Kvarkenvinden äger fyra vindkraftverk av modell Vestas och fyra vindkraftverk av modell Enercon. Tre av våra vindkraftverk ligger i elområde SE1 och fem ligger i elområde SE2.

Våra två vindkraftverk på piren utanför Umeå Hamn i Holmsund är båda 78 meter höga och ligger i elområde SE2. Det ena verket är en 3 MW Vestas som togs i bruk 2007 och det andra är en 2 MW Vestas som togs i bruk 2009. Båda verken har en rotordiameter på 90 m och en svept yta på 6 362 m2.

Vårt vindkraftverk på Bådahällan i Hörnefors är 98 meter högt och en 2 MW Enercon som togs i bruk 2009. Detta vindkraftverk ligger i elområde SE2.

Våra två vindkraftverk i Bliekevare i Dorotea är 78 meter höga och båda är 2 MW Vestas och togs i bruk 2009. Även dessa vindkraftverk ligger i elområde SE2.

Våra tre vindkraftverk på Granberget i Robertsfors är alla 98 meter höga och ligger i elområde SE1. Alla tre vindkraftverken är av modell 2 MW Enercon och togs i bruk 2009.

Vindbrukskollen kan du gå in och se var i Västerbotten våra vindkraftverk ligger.

Föreningens målproduktion är 1 000 kWh per andel och år vilket ger en total förväntad årsproduktion på 38 618 000 kWh per år.
Varje månad redovisas Produktion per andel där du kan se statistik över produktionen från våra vindkraftverk.

Under 2021 fördelade sig produktionen per vindkraftverk enligt följande;
17 %  Holmsund 3MW
17 %  Holmsund 2MW
15 %  Bliekevare (2 verk från 2021-10-01)
12 %  Hörnefors
39 %  Granberget (3 verk)

Under 2021 fördelade sig produktionen per månad enligt följande;
Januari            7 %
Februari          6 %
Mars              12 %
April                9 %
Maj                  7 %
Juni                 5 %
Juli                  4 %
Augusti           6 %
September     8 %
Oktober        13 %
November    11 %
December    12 %

Energi och effekt

Energi definieras som rörelse eller förmåga till rörelse.
Energi = effekt x tid, det vill säga ett mängdbegrepp som mäts i wattimmar.
1 000 wattimmar blir 1 kWh, den enhet som hushåll mäter sin konsumtion i.

1 kWh (kilowattimme)       =  1 kW i en timme

1 MWh (megawattimme)  =  1 000 kWh

1 GWh (gigawattimme)     =  1 000 000 kWh

1 TWh (terawattimme)      =  1 000 000 000 kWh

Vindkraft

Så länge vinden blåser kommer det att finnas vindkraft och människan har nyttjat den i tusentals år. Väderkvarnar kom ungefär samtidigt som vattenkvarnar på 1200-talet.

I Sverige drivs drygt 10 % av vindkraften i kooperativ form, det vill säga med spritt och demokratiskt ägande. Några fördelar med andelsägd vindkraft är att du får miljövänlig energi till ett bra pris, varje andel minskar utsläppen av koldioxid i atmosfären och du kan ta med dig andelarna om du flyttar.

Ett vindkraftverk består av ett betongfundament som själva tornet sitter fast i. Uppe i tornet finns ett maskinhus med en generator som drivs av rotorbladen. När det blåser och rotorbladen snurrar alstras energi som genom generatorn överförs till elnätet via en transformator.

Ett vindkraftverk börjar producera el när det blåser ca 4 meter per sekund och maximal effekt uppnås vid 12-13 meter per sekund. Vid ihållande vindar, om 25 meter per sekund eller mer, stoppas vindkraftverket av automatiska mekaniska bromsar efter ca 10 minuter. Vindkraften producerar mest energi de sex kallaste månaderna under året, det vill säga de månader vi behöver den mest.

Den ekonomiska livslängden för ett vindkraftverk är ca 20 år. När ett vindkraftverk tjänat ut kan man på en dag plocka ned och transportera bort det, till metallåtervinning eller för uppsättning på annan plats. Eftersom vindkraftverken är relativt lätta att flytta finns det en andrahandsmarknad. Kvar återstår endast vägen till verket samt eventuellt betongfundament under mark. De flesta andra sätt att producera el lämnar tyvärr betydligt större miljöproblem/risker i någon form efter sig när de tjänat ut.

FN:s klimatpanel har slagit fast att människans utsläpp av växthusgaser är orsaken till den pågående klimatförändringen. För att bromsa klimatförändringarna krävs åtgärder av samhället och ökad produktion av förnybar el kommer att spela en stor roll. Vindkraften med den rena och utsläppsfria elen är därför viktig i den omställning vi står inför. På Svensk Vindenergi kan du läsa mer om vindkraftens klimatnytta.

Utveckling och framtid

Vindkraften utvecklas konstant i en allt snabbare takt. Tornen har blivit högre, bladen längre och svepytan större samtidigt som turbineffekten och livslängden har ökat. Detta innebär att totalhöjden på de vindkraftverk som byggs inom en snar framtid kan komma att öka till 260-280 meter. De vindkraftverk som byggs idag uppmäter en totalhöjd på 200-240 meter och de som byggdes för 10 år sedan hade en totalhöjd på ca 130 meter. Livslängden för vindkraftverken som byggs idag har ökat till att vara 30 år jämfört med 2010 då livslängden beräknades vara 25 år.

Energimyndigheten jobbar bland annat med frågor som rör utbyggnad av vindkraften och på deras hemsida kan du läsa mer om vindkraft.

Sveriges riksdag har fastslagit ett mål om att till år 2040 ska elproduktionen vara 100 % förnybar. På Regeringskansliet finns Överenskommelse om den svenska energipolitiken att läsa om du är intresserad.

Vill du veta mer om planer för framtida utbyggnad av vindkraft har Energimyndigheten och Naturvårdsverket tillsammans skapat Strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Där finns bland annat antagande om utbyggnadsbehov av vindkraft, planeringsunderlag samt åtgärdsförslag.

Om du är intresserad av att veta mer om forskning gällande vindkraft tipsar vi om Forskning om vindkraft på Svensk Vindenergis hemsida. Där kan du även hitta statistik och prognoser, Statistik om vindkraftens utbyggnad.

Industrinätverket Vindforsk samlar och sprider kunskap gällande vindkraft samt underlättar industrisamverkan i forskningsprojekt. Där kan du läsa mer om olika projekt och ta del av rapporter.

Elmarknaden

Den 1 januari 1996 avreglerades elmarknaden i Sverige och utvecklingen har skett i etapper.

Svenska elkunder kan idag fritt välja elhandelsbolag de vill köpa sin el ifrån. Däremot är det inte möjligt att välja elnätsföretag, utan elkunder är hänvisade till det elnätsföretag som äger det lokala elnätet.

Elpriset bestäms av priset på den nordiska elbörsen Nord Pool. Där sätts elpriset timme för timme – årets alla dagar. Genom en öppen och ökad handel med el skapas också förutsättningar för en effektiv prisbildning. Svenska kraftnät ansvarar bland annat för att handeln med el sker effektivt och att elförsörjningen är säker. Idag är elmarknaden nordisk och inriktningen är att skapa en gemensam europeisk marknad.

Vi har sammanställt en tabell med jämförelse mellan kostnad för vindel och börsel, Jämförelse kostnad vindel vs börsel 2020.

Från den 1 november 2011 delades Sverige in i fyra elområden, vilket kan leda till olika elhandelspriser i olika delar av landet. Läs mer om detta på Konsumenternas Energimarknadsbyrå.

Kvarkenvinden